Författararkiv: annasara

Lyssnartips

Publicerat av under Om andra böcker, Utblickar

Ett av mina absoluta favoritprogram är Bokcirkeln i P1. Programledaren Marie Lundström är antagligen bäst i hela Sverige på att prata om böcker.Det är intelligent, påläst, inkännande och inspirerande. Jag är övertygad om att hon skulle kunna få mig att läsa Shanghais telefonkatalog från pärm till pärm. Till sin hjälp har hon dessutom alltid en udda sammansatt skara av svenska författare, som tillsammans  under sex tillfällen tar sig an någon form av tegelstensklassiker. Det bästa av allt är att programmen finns kvar i evigheter på hemsidan och att man kan ladda ned dem i efterhand och liksom följa bokcirkeln i sin egen takt. På det viset har jag läst både Anna Karenina och Alberte-trilogin. Man kan även ta sig an Buddenbrooks, Blonde, Jane Eyre och Moment 22 i efterhand.

Just nu läser bokcirkeln Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen! Den läste jag ju för ett tag sedan och genom att lyssna på Babben Larsson, Johanna Thydell och Lars Gustafssons diskussioner blir det nästan som att läsa om den. Det är ren njutning. Förutom att Murakami själv är en slags katalog av briljanta formuleringar så är Lars Gustafsson det också.  Han är ljuvlig att lyssna till. Tillsammans med Babben som är klok och skarp och Johanna Thydell som är rak och okonstlad blir diskussionerna helt lysande.När det pratas kärlek i första avsnittet är det så vackert att man ryser. I andra avsnittet hamnar Bokcirkeln i en diskussion om jaget och världen. ”Man är sin egen passage” skriver Murakami. Men vad betyder det?

Jag tror inte ens man behöver ha läst boken eller läsa den under tiden för att njuta av dessa intelligenta diskussioner om livets mening och litteraturens.

Radio + böcker = sant.

Ett klokt seminarium

Publicerat av under Akademiker pysslar och fixar, Personligt, Skrivande

Gårdagens seminarium var ett sådant man knappt vågar önska sig. Min text, som jag vägrat att ta i under en vecka, låg där framför alla och verkade till min stora förvåning ha varit fullt begriplig. Jag vet ju att trasslet som finns i min hjärna inte finns på pappret (tack och lov) men det är alltid svårt att våga tro på det. Kommer ingen att genomskåda min förvirring? Avslöja kaoset som ligger till grund för denna mödosamt uthuggna disposition? Nej, tydligen inte den här gången heller. Kommentarerna var kloka och konstruktiva. Några gav mig en aha-upplevelse, andra aktualiserade sådant jag måste komma ihåg att skriva fram och alla inspirerade mig till fortsatt arbete.

Samtidigt känns det lite som att just ha klättrat upp på toppen till Mount Everest för att upptäcka att det gömde sig en hel rad nya Mount Everests bakom det första, som jag också måste bestiga. Jag kan inte bestämma mig för om det gör mig trött eller inspirerad. Kanske just nu mest trött. Och ute är det ett så kasst väder att man mest vill dra ett täcke över huvudet. Jag har bestämt mig för att stanna inomhus och kura hela dagen. Och titta på min hibiskus som är på väg att blomma för första gången på flera månader!

Uppsprickande kreativitet kontra gråblaskig trötthet.

 

Att skriva 2

Publicerat av under Personligt, Skrivande

Att skriva är att reducera möjligheter. Ord för ord stänger man en dörr, ett fönster. Hav blir smutsiga pölar på golvet. Himlar blir sneda, ruttnande tak. Den möjliga texten blir mindre och mindre möjlig. Den färdiga texten är en skugga, ett ofullständigt förkrympt. Något omöjligt i låsta rum förseglat.

Det är antagligen i sin ordning att man blir frustrerad. Samtidigt är den färdiga texten den enda text som är något. Den möjliga texten är ett ingenting. På sin höjd lite dis man blåser undan. Den färdiga texten är ett rum. Med väggar man kan luta sig mot, tak man kan stå under, trappor man kan gå i, fönster att se ut genom. Hur man kan envisas med att värdera den färdiga texten som sämre än den möjliga är en gåta. Ändå är det just vad jag gör den mesta delen av tiden. Några enstaka gånger är jag lycklig över något jag har skrivit. Då brukar det handla om ett par meningar som plötsligt är klarare än tanken. Några få ord där den färdiga texten är så svindlande nära den möjliga texten att de nästan är samma.

 

Möjligheter.