Veckorna som gått har varit något åt det här hållet.  Höga boktravar, ett intensivt skrivande på ett konferenspaper och så, naturligtvis, snooker-VM. Poesi på bord. Snooker är som meditation eller mindfulness. Den stress som jag kände under en period i april försvann fullständigt när jag sjönk ned i soffan inför VM:s första match. Långsamheten. Tystnaden. Strödda kommentarer från Kim Hartman.

Nu laddar jag inför en intensiv maj och ser fram emot att om ett par dagar åka till Oxford till något jag föreställt mig ska bli den här doktorandtidens sista konferens: Naval expertise and the making of the modern world. 

I fortsättningen ska jag hålla mig hemma och skriva på avhandling!