Rättshistoria x 2

Bland allt annat jag känner mig som så är jag ju också en slags rättshistoriker. Jag blev påmind om det när jag av en slump upptäckte den fantastiska BBC serien Garrows’ law där Andrew Buchan gestaltar pionjären William Garrow som var den som införde försvaret i brittiska domstolar någon gång på 1700-talet. Alla fall som behandlas i serien är autentiska fall hämtade ur arkiven från Old Bailey. Det ska vara BBC som kommer på idén att göra en serie av gammalt arkivmaterial! Arkivet ligger dessutom ute digitalt på nätet och med sitt tidsspann 1674-1913 är det förstås en rättshistorikers våta dröm. Den som inte går igång på gigantiska volymer med ändlösa rättegångar kan ju nöja sig med TV-serien istället.

 

Samtidigt som jag följt William Garrow i 1700-talets London så läser jag själv källmaterial igen. Häromdagen dök det upp ett sådant där fall som vid första anblicken inte ser så särskilt kul ut men som efter hand utvecklar sig ett helt drama. Det börjar helt anspråkslöst med att amiral Petter Rosenholm år 1692 anklagas för att ha använt flottans material, manskap och fartyg till egna, privata projekt. Amiralen försvarar sig väl. Han har tillstånd från kollegiet, säger han. Han har skrivit upp vad han har lånat.  Jag är övertygad om att rätten ska fria honom från alla misstankar och lägga ned fallet. Men då hettar det till. In på scenen kliver amiralitetsfiskalen, som jag tror är Erik Stiernborg, och går till storms mot Rosenholms fifflande med amiralitetets medel. Stiernborg är fullständigt skoningslös. ”Som amiralen väl vet”, säger han spydigt och drar fram lagtexter, vittnen och fakta inför allt bistrare rättsledamöter som andra drar fram ess ur rockärmen. Rosenholms förklaringar och ursäkter smulas sönder en efter en, fallet blir allt mer komplicerat och involverar allt fler personer och slutar med att Rosenholm döms till böter på 6 månadslöner. Det är nästan lika underhållande som Garrow’s law.

Jag undrar vem denna Erik Stiernborg egentligen var som vågade grilla amiralen i rätten på det sättet, men lyckas inte lista ut mer än att hans pappa var nyadlad officer i flottan (Olof Eriksson Borg) och att han dog ung redan 1700 bara ett år efter att han gift sig. Födelsedatumet är oklart och ättartavlans förslag 1677 verkar mest vara en vild gissning. Den som vet mer får gärna höra av sig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s