Sitter på golvet i vardagsrummet i nya lägenheten. Långhelgen har gått i mångsyssleriets tecken. Skruva upp hyllor, sy ett par hyggliga gardiner, skarva sladd till hallampan, bära, släpa och kånka. Jag känner mig lite som en fågel som flyger kors och tvärs och samlar material till boet. Avhandlingen har bleknat till intet. Hjärnan är farligt nära att ta totalt sommarlov,  tre veckor för tidigt. Det är ibland mycket roligare att hålla på med händerna, fixa och dona, än sitta inne på ett kontor och rynka pannan över några akademiska texter. Samtidigt läser jag lite i Kerstin Ekmans bok ”Se blomman”. Jag älskade hennes ”Herrarna i skogen” som var en välskriven, djup och förståndig bok. Nu är jag mindre hänförd och  sitter nog oftare och ser ut genom fönstret än jag verkligen läser. Kanske för att jag är så notoriskt ointresserad av blommor. Men en sak har hon och hennes botaniker rätt i: kunskap är inte att söka rätt på saker på google. Kunskap är sinnlig. Den är att se. Kanske är det därför det stundom känns mer intellektuellt att skruva upp en hylla i köket än infoga ännu en referens i fotnotslistan.