Vi åkte på utflykt igår, jag och Camilla. Till Monk’s house i den lilla byn Rodmell ett par mil söder om London. Där hade Virginia Woolf (och Leonard) sitt sommarhus. Under andra världskriget blev det ett permanent boende sedan lägenheten i London bombats sönder.

Entrén till Monk's house. Helig mark, nästan.

Det var underbart att gå omkring i huset. Se väggarna som Virginia målat själv och alla tavlor och dekorationer som målats av systern Vanessa. Se skrivbordet i det lilla uthuset där hon satt och skrev. Här fanns hon verkligen. En gång var hela denna värld hennes.

Monk's house sett från trädgården

SKRIVBORDET. Här skapades stordåd!

Men allra bäst var trädgården. Åh, en sådan trädgård! Med vinklar och vrår och små rum och alltihop i höstligt förfall samtidigt som några sena blommor trotsigt lyste i rabatterna. Jag åt ett äpple också. Ett äpple från Virginia Woolfs trädgård.

Höst i Virginia Woolfs trädgård

Äpple. Det åt jag upp!

Jag vill ha en engelsk trädgård. Med en tillhörande trädgårdsmästare. Och där ska vara blommor långt in på hösten, träd som dignar av äpplen och en skrivarstuga mitt i alltsammans!

Just såhär borde det vara!