Detta är vad jag nu skulle vilja skriva om men inte skriver om:

1. Nordafrika och revolterna. Om dagspressens usla historieförankring där man ständigt liksom glömmer bort det koloniala arvet och låter de nordafrikanska ländernas historia börja omkring 1960. Men det kräver inläsning och jag hinner inte.

2. De apatiska flyktingbarnen och konsten att föra ett helt land bakom ljuset. Jag har i helgen plöjt Gellert Tamas ”De apatiska” och borde skriva en slags vettig recension. Jag återupplevde all den vettlösa ilska som jag kände de där åren i mitten av 2000-talet då migrationsminister Barbro Holmberg gav hjärtlösheten ett ansikte. Men en recension kräver fokus och samling och det har jag inte.

3. Om det civila och det militära. För jag tampas hela tiden med dessa två i det krigspräglade svenska stormaktsriket. Fanns det ens någon skillnad? Finns det ens någon skillnad? Men det kräver intellektuell skärpa och det är jag för lat för.

4. Om konsten att bevara sitt goda självförtroende när alla tar minsta självkritiska anmärkning som att man är kvinnligt ångestfylld och neurotisk. Man kan faktiskt konstatera att man har skrivit ett kasst stycke text och ändå inte hålla på och bryta ihop av dålig självkänsla fast man är tjej. Men ämnet kräver en långt och invecklad förklaring och det gitter jag inte.

Så det blir ingenting. Jag går ut och tittar på vårsolen istället och klafsar med fötterna i snögegga!